ungamodemamman

oDe finns vissa saker som är känsligare än andra, som tex om man påpekar en annans barns utvecklig. En tjej fråga mig hur gammal min dotter va idag.... och lät som att hon fråga till en mini bebis med sån tillgjord röst. Jag sa ett år och hon sa ok och kan gå och stå? jaa svara jag? hon såg ju det när hon stog och klia sig i ögonen brevid mig?
Jaha hon ser så liten ut min dotter är 13 månader men hon e ju så framåt och din dotter sitter ju bara vid dig.... min dotter springer och började gå och leka jätte tidigt och så.
JAg sa ja mini har ju inget hår kankse därför sen e hon inte så lång heller?! (tänkte: va fan de e ju vår sov tid nu och då vill hon bara sova inte leka`?!) men ska jag behöva sitta och "försvara" henne eller? jag skiter i om dom kan gå el springa bara dom e glada och utvecklas bra.... DUMMA!

nu kom prickarna efter en helvetes natt... Vårdguiden lovade ut prickar efter minis feberdos på 3 dagar men vi såg ingen prick i går alls. Ikea, kungens kurva och homestyling här hemma korvstoganof som ungen inte ville äta och då va vår 4 natt förstörd. Minns inte längre när hon sov "gott" utan att vakna?!
BLÄ fan va man vill dö när man e mitt uppe i det, man tänker dumma tankar typ att nu får hon sova i sitt rum eller ännu värre saker.... men nu när man e uppe dricker kaffe, tittar på nakenfisen som står i sin lära-gå-vagn helt spritt utan blöja och gapar och skrattar har man glömt nattens bravader och en ny dag har startat!
 



Idag ska jag klippa HEL LUGG sköööööööööööönt!

Någon som är sugen på en bugaboo cameleon? 06:a?
Eller en Besafe izy sleep babyskydd från 07?

Min lilla e sjukis, började i fredags med att hon inte ville somna på dagen inte nångång.... Va trött jag blev! Gick i taket flera gånger, normalt brukar hon somna i bilen och jag kan lyfta över henne i vagnen men denna dag gick de inte en ända gång. TOK vaken, trött, gnällig, inte äta, inte skratta... Jag som skulle höstfönster shoppa, tog med mig mina checkar från födelsedagen men i första butiken börja Hon strejka trots mina mutningsförsök ;-)
Då begav jag mig till pappans jobb för att belasta hans humörkonto lite.... hon blev glad och va inte jobbig alls förutom när jag fick henne då pappan skulle sitta och va trevlig och äta lunch me sina kollegor... ut i vagnen dra och dra tills odjuret (skoj) somna och ut kom folket mätta och pigga efter både en varm lunch och kaffe på det. Själv fick jag varken mat, dricka, el kaffe så arg som ett bi flög jag oss hem igen i hopp om att hon skulle sova länge nu och att jag skulle kunna vila mig lite innan jag skulle hämta grannens barn på dagis/skolan. Men ikkeeeeeeee sa nikkeeee VAKEN igen och vi for iväg för att hämta grannarna.... De va kul, tyckte hon också meen tillslut tröttna hon lagom till vi skulle baka choladbollar, då somna hon.
Vid 18:00 nånting så vakna pyret igen, rödblommig,svullen, varm och grinig och slö, sen dess har det inte gått över.
Sist vi mätte febern va den uppe i 40.1 grader, trots den höga febern nu så var hon ännu varmare i natt... Ja de minns jag då jag inte fick sova!!
Stackars sjukis, hoppas de e tredagars feber "bara". Nu ligger hon här brevid mig i soffan UTSLAGEN ÄR ORDET, pappan städar kylen, oh va glad han är för det, hahha de vet jag då han ropade nerifrån toaletten : Rör inte ngt i kylen jaag viiiiiiiill städa den själv!!!! (på riktigt inte ironiskt alltså...)

Synd att pappan e ledig just denna helg så han bara får en sjuk, mammig och ledsen bebbe att rå om.... Tur i oturen iof eftersom jag var på bristningsgränsen i fredags efter att varit själv me Mini i flera veckor utan pengar,utan ngn att vara med, med ett smutsigt stort hus, tvätthögar och en burkmatsvägrande dotter....

Nu e de nya tag som gäller....

Ska handla om Dagis och Barns ålder... Jag tror mig inte lyssna på andra el tro på allt jag läser men när jag ska ta ett beslut så ligger det där och gnager ÄNDÅ? Det visar sig nu när jag o J äntligen bestämmt oss om dagis och att de får bli nu i höst, men så läste jag tror det var boken "Överlevnadstips för småbarnsmammor" där barnexperten Louise Hallin säger att barn mår bäst av att skiljas från dig till dagis vid ca 2 års ålder, att dom då är beredda på det osv. 12 månader och 18 månader e "riskfasen" dom känner seprationsångest eller om det var att dom var inne i en utvecklingsfas då dom måste ha trygghet från FÖRÄLDRARNA  och bör då INTE börja tex dagis den perioden , heller börja när dom e 15 mån istället?!
Detta gnager mig innefrån, vi har ju inte ens fått dagisplats än så jag kankse inte behöver oroa mig för DET men de e ju så mkt som ska till, jag vantrivdes ju på mitt nuvarande jobb så jag måste ju ha ett jobb också och till när ska jag söka det då? Det vet man ju inte fören man bestämmt eller fått dagis plats? Vilken sits jag satt mig i... Kan ju gå tillbaka till mitt gamla jobb i skobutiken, meeeeen inte längre än ngn månad MAX. Älskar ju skor meeeen ägarn är så diffus milt sagt.

Detta är värt att grubbla lite på men de hinns inte med min lilla prinsessa som springer och hämtar allt jag ber om nu så jag får ngr fria minuter till att skriva...
Bör ta en promenad nu så hon får sova och jag får endorfiner eller va de kallas de som gör en glad, de behövs när jag har mkt och grubbla på!!